Om pojkars läsning

Först vill jag konstatera att läsning är nyckeln till det mesta i vår tillvaro. I skolan är läsning och en god läsförståelse elevens bästa arbetsredskap. Hela samhället förutsätter en god läsförmåga för att man som individ ska kunna delta fullt ut.

Man har redan tidigare kunnat konstatera att pojkar i allmänhet läser sämre än flickor. Detsamma gäller rättstavning, åtminstone i de lägre årskurserna. Nu kommer larmrapporter om att pojkarnas intresse för läsning minskat och att deras läsförmåga dessutom tenderar att bli allt sämre. Det här leder till att pojkarna har svårigheter med att tolka det de har läst, resonera eller överhuvud ta till sig längre texter. En ljusglimt är dock att pojkar är relativt duktiga på läsning av digitala texter. Det bör dock sägas att man inte kan generalisera och säga att alla pojkar läser mindre och sämre än tidigare.

Vad kan man då göra för att bryta den negativa trenden i pojkarnas läsutveckling? Ofta säger man att ”någon” borde göra något utan att precisera vem denna ”någon” är. Man kommer heller inte alltid fram med konkreta förslag till stöd för pojkarna och deras läsning.

Jag tror att man gör insatser på många håll, inte kanske med fokus speciellt på pojkarnas läsning utan mera allmänt, där man vill utveckla och öka intresset för läsning för alla, t.ex. i skolor (jfr Läsmodell för Gerby skola). De här insatserna får kanske inte alltid den synliga publicitet som de förtjänar och som skulle kunna inspirera andra att göra något liknande.

Varför har läsning blivit sämre hos pojkar? Kanske är det så att det läsmaterial som pojkar får läsa i skolan inte engagerar dem. Intresset är kanske på annat håll. Kanske är det också så att man i skolan fokuserar för mycket på läsning av skönlitteratur. Det kanske inte alla pojkar upplever som särskilt lockande eller intressant.

Min käpphäst är den tidiga stimulansen av språket (Jfr Kom så läser vi! + litteraturlistan). Det är så oerhört viktigt att börja med den här stimulansen redan från det att barnet är nyfött. Och bland de allra bästa sätten att stimulera språket är att läsa högt för och tillsammans med barnet. Den här högläsningen bäddar för att barnet ska bli intresserad av böcker och läsning. Ofta säger man att man som förälder ska vara en god förebild genom att visa sitt intresse för läsning genom att själv sätta sig ner och läsa. Det här är ändå inte alltid en reell möjlighet i många familjer. Men högläsning, det borde vara möjligt under alla omständigheter. Det behövs en bok, en vuxen och litet tid.

De barn som fått en rik språklig stimulans under sin uppväxt kommer att ha ett stort ordförråd då de själva börjar läsa vilket underlättar läsningen. De har också fått ett naturligt intresse för läsning.

Jag hade en gång som elev en pojke i åk 5 med stora läs- och skrivsvårigheter och som var helt ointresserad av läsning av böcker. Men han var motorintreserad och deltog i tävlingar där de körde omkring med mopeder i skogsterräng. Jag besökte firmor som sålde motorfordon av alla de slag och plockade åt mig av deras broschyrer. Min elev tyckte givetvis att broschyrerna var intressanta. Inspirerad av broschyrerna fick eleven berätta om någon av de många tävlingar han varit med om. Jag skrev ner berättelsen för hand och skrev den sedan ren på datorn hemma. Följande gång vi träffades fick eleven läsa högt den berättelse han själv dikterat för mig. Texten fick han också som hemläxa. Eftersom texten var hans egen, gick också läsning utan större bekymmer. Som illustration till berättelsen klippte eleven ut en häftig moped eller motorcykel ur någon av broschyrerna. Slutligen laminerade jag arket med berättelsen. Vi samlade ihop olika berättelser till två fartböcker med ringpärm. Eleven var mäkta stolt över sina fartböcker och förevisade dem gärna för sin klasskompisar.

För att stimulera pojkars läsning borde man med andra ord försöka utgå från vad de är intresserade av och vad de vill läsa om med anknytning till deras intressen (jfr Läsandets onda cirkel). Det är viktigt att de vuxna, som vill hjälpa pojkarna, är uppriktigt intresserade och engagerade.

Inom lärarutbildningen borde man lyfta fram strategier för hur man kan uppmuntra och stödja läsandet överlag men speciellt hos pojkar. Biblioteken kunde samarbeta med skolorna och sätta upp boklistor på titlar som riktar sig till pojkar. Lärarfacket kunde på sin webbplats samla tips, idéer, boklistor, skolprojekt osv, allt för att befrämja läsandet. Dagstidningarna kunde inför jul tipsa om böcker som föräldrar och far- och morföräldrar kunde ge som julklapp till barnen och ungdomarna.

Vårt barnbarn Elias, nu 9 år, kom med fart in på läsning då han hittade serien om Lasse-Majas detektivbyrå. Många av min elever tyckte om Gummitarzan. Mycket populär hos de litet äldre barnen och ungdomarna är boken Jag är Zlatan. Den boken finns också i en bearbetad version med enklare text.

På Lektion.se finns forumet ”Forum för lässvårigheter & ovana läsare” och tråden: ”Boklista för pojkar som inte gillar att läsa”.

Här är några av de titlar man föreslår.

Lågstadiet:

• Palles pappa av Jörn Jensen (en hel serie om Palles klantiga pappa)
• Kasper av Jörn Jensen (en hel serie fotbollsböcker)
• Ovänner i samma lag av Lasse Anrell
• Gummitarzan av Ole Lund Kirkegaard
• Den försvunna staden av Jo Salmson (5 delar)
• Drakpojken Tam av Jo Salmson (5 delar)
• LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark (många delar!)

Mellanstadiet:

• Böckerna om Tommy och Flisen av Lena Lilleste
• Det brinner av Laura Trenter, (handlar om ett försäkringsbedrägeri, finns filmad)
• Pappa polis av Laura Trenter, (handlar om en skjuten pappa)
• Drakskeppet, en trilogi av Maj Bylock
• Tintin 
• Bli ihop, Vara ihop, Resa ihop, Hålla ihop och Sommar ihop av Tomas Halling
• Hovercar racer av Matthew Reilly (6 delar)

Högstadiet:

• De dödas kulle av Torstens Bengtsson
• Det enda rätta, Stulen och Razzia av Leif Jacobssons (handlar om ett gäng killar som åker moppe)
• Snabba ryck av Gunnar Åberg
• Imorgon när kriget kom av John Marsden (handlar om när Australien invaderas, finns filmad)
• Serien om Benny Boxaren av Max Lundgren