Så har då sommaren igen gått alldeles för fort. Det är så mycket man vill hinna med under den ljusa och varma årstiden. Och har man mycket att göra går tiden fort.

Till göromålen under sommaren hör att klippa gräs med gräsklippare som jag skjuter framför mig. Upp med handen den som tycker detta är världens roligaste grej! Bara en hand ser jag. Tänkte väl det. Det trevliga med gräsklippandet är ändå att man omedelbart får se resultatet av jobbet.

Det samma gäller inte alltid i undervisningen. Speciellt vad gäller undervisningen av barn med olika inlärningssvårigheter kan resultaten dröja. Viktigt då är att också peka på de små framsteg som eleven ändå oftast gör. Chansen är då stor att eleven själv känner sig motiverad att fortsätta träna.

I ett tidigare inlägg har jag berättat om hur det kunde vara att jobba med elever som behövde träna sin artikulation. Som exempel nämner jag en flicka som jag tränade r-ljudet med. Det var som om hon vunnit på Lotto då hon vid ett övningstillfälle plötsligt kunde uttala ett tydligt r. Så sprudlande glad blev hon. Och det blev förstås jag också. Så visst, ibland får man uppleva hur allt plötsligt faller på plats. Som pensionär saknar jag de här magiska ögonblicken inom specialundervisningen.

Jag kan igen påminna om vikten av att kartlägga nybörjareleverna. Tidig upptäckt > Tidiga insatser är viktigt som ett sätt att förebygga inlärningssvårigheter. Material för kartläggningen finns under Material > Nybörjarundervisningen i åk 1.


För er alla som jobbar inom undervisning på olika stadier är en önskan och förhoppning att allt så småningom skall återgå till det ”normala”. För oss vanliga dödliga gäller förstås samma önskan. Det är nästan ofattbart att ta till sig hur ett litet virus kan ställa till det för så många och så omfattande.

Hälsningar, Kjell

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Set your Twitter account name in your settings to use the TwitterBar Section.