Om vardagsprat och skrivprovet KSS åk 2

I en artikel i den lokala dagstidningen har man refererat till en intervju med språkforskaren Iris-Corinna Schwartz vid Stockholms universitet. Hon är en av dem i ett internationellt forskarlag som analyserat 40000 timmars inspelningar av små barns ljudmiljö världen över. Forskarnas slutsats är att ju fler samtal och tilltal barn snappar upp desto mer växer förmågan att uttrycka sig själv.

Hennes uppmaning till föräldrar och andra vuxna kring små barn är därför att prata på. Vem som pratar har ingen avgörande roll, men det är lättare att få samspel om barnet känner personen. Och dialogen kan lika gärna baseras på högläsning ur bok som småprat vid middagsbord

– Flera studier visar att ordförrådet vid två års ålder förutsäger den kommunikativa förmågan, inklusive läs- och skrivförmågan vid tio års ålder.

Såg på tv att man på någon ort i Sverige anlitar bibliotekarier som kommer hem till familjer för att läsa högt för barnen. Det är förstås ett fint initiativ för familjer där det kan vara svårt att få tid för högläsning med barnen. Samtidigt får jag en känsla av att det i många fall ändå borde finnas möjlighet för den vuxne att för en stund hitta litet tid för högläsning. Jag brukar säga att för högläsning tillsammans med och för barn behövs en vuxen, en bok och litet tid. Att hitta tiden tycks vara det svåraste momentet.

Skrivprovet KSS Diktamen åk 2 finns uppdaterat på webbplatsen med allt material som behövs för genomförandet. Provet kan hållas som en kartläggning av rättstavningsförmågan i en åk 2 klass eller som ett diagnostiskt prov med enskild elev. Vill man jämföra resultaten med mina resultat, bör provet hållas inom april månad.

Det stora problemet för eleverna i de omgångar jag genomförde provet var detta med lång och kort vokal. På webbplatsen har jag satt upp förslag till regler och övningar för att eleverna skall bli säkrare på det här momentet i rättstavningen.

Varma hälsningar,

Kjell