KSS Diktamen åk 2

En jämförelse av skrivresultaten i Vasa, Korsholm och Umeå åren 1981, 1991 och 2001.

1968 anställdes jag som speciallärare för barn med läs-och skrivsvårigheter vid Vasa stads svenska skolväsende. Kriterierna för att fastställa vilka barn jag skulle undervisa utgick till en början från elevernas vitsord i läsning och skrivning på det senaste betyget. För att komma fram till en mera objektiv bedömning av vilka elever som var i behov av extra stödinsatser konstruerade jag i slutet av 70-talet diagnostiska skrivprov för åk 1 och åk 2. Proven är diktamensprov och fungerar närmast som screeningtest. Här redovisas för provet i åk 2.

Provet, som består av 28 dikterade ord, kan visa hur väl en elev i åk 2 behärskar de grundläggande färdigheterna i skrivning, med särskild betoning på rättstavning. Ester Stadler (1994) har i några punkter preciserat dessa grundläggande färdigheter både vad gäller läsning och skrivning:

”För att läsa och skriva enligt alfabetiskt system ska man kunna
– förstå att ljuden i talade ord kan representeras av bokstäver (grafem)
– analysera, höra vilka ljud som ingår i ett ord
– särskilja (diskriminera) och känna igen olika språkljud (fonem)
– dela (segmentera) ord och fraser i delar (segment)
– höra språkljudens ordningsföljd (sekvens)
– känna igen språkljudens skrivna symboler (bokstäverna)
– läsa samman språkljuden till ord”

Konsonantens teckning efter lång eller kort vokal är ett stort problem hos många elever i de lägre årskurserna. Här kan provet ge upplysningar om vilka elever som känner till de elementära reglerna kring sambandet vokal – konsonant. Dessa regler är:

– efter lång vokal följer en konsonant
– efter kort vokal följer två konsonanter
– om de två konsonanterna är olika, skriver man en av var sort
– i stället för dubbeltecknat k efter en kort vokal skriver man ck

I provet ingår ordet gick som exempel på ett högfrekvent ljudstridigt ord. Också ord med ändelserna -er och -or finns representerade.

Provet genomfördes första gången i större skala i april 1981 med 532 elever i åk 2 från Vasa, Korsholm och Umeå. Samma kommuner deltog också 1991 då 617 elever skrev provet. I april 2001 genomfördes så en tredje provomgång. Nu deltog samtliga elever i åk 2 vid grundskolorna i Vasa och Korsholm ( 123 + 196 elever) och 400 elever från skolor i Umeå.

Jag har själv rättat alla prov enligt samma normer vid alla de tre provtillfällena. I sammanställningarna har redovisats gruppernas medelvärden av antalet rätt skrivna ord och standardavvikelser. De olika feltyperna har angetts som andelar av totala antalet fel.

Vid redovisningen av provresultaten för år 2001 finns pojkarnas och flickornas medelvärden angivna skilt för sig. I Vasa och Korsholm kan i redovisningen också medelvärdet för elever från ett enspråkigt hem jämföras med elever från ett tvåspråkigt hem. Med enspråkigt hem avses i denna undersökning ett hem där eleven talar svenska med båda föräldrarna. I ett tvåspråkigt hem talar eleven svenska med den ena föräldern och finska med den andra föräldern.

Undersökningen visar att flickornas medelvärden vad gäller antalet rätt skrivna ord ligger över pojkarnas medelvärden i alla tre kommuner. Skillnaderna mellan pojkar och flickor är minst i Umeå och störst i Korsholm. Likaså når de enspråkiga eleverna ett högre medelvärde jämfört med de tvåspråkiga eleverna.

De deltagande klasslärarna har vid alla de tre provtillfällena fått en sammanställning över resultatet i klassen. I denna sammanställning har eleverna rangordnats enligt antal rätt skrivna ord. Felskrivningarna har för varje enskild elev noterats i respektive kolumn. Klassens värden kan i sammanställningen jämföras med värdena för hela gruppen i kommunen. Klassammanställningen kan ligga till grund för en diskussion om fördelning av resurser i en skola och för en diskussion om vilka elever som kan tänkas vara i behov av extra stödinsatser. (Förklaringar till några av kolumnerna i KSS-provets sammanställning)

I tabell 6 redovisas de centrala resultaten från de tre kommunerna. I alla tre kommuner har medelvärdet sjunkit sedan det första provtillfället 1981. Medelvärdet hos eleverna i Umeå ligger klart över medelvärdet för eleverna i Vasa och Korsholm. Konsonantens teckning efter lång eller kort vokal är den mest frekventa feltypen i alla de tre grupperna, med en högsta procentsats hos eleverna i Umeå. Förväxlingarna u-y, å-o och e-ä är vanligare i Vasa än i Korsholm och Umeå.

Materialet kring KSS – provet har uppdaterats i november 2023. Här finns nu med provet, instruktioner, svarsblankett och sammanställningsblankett både i PDF- och Excel format. Sammanställningsblanketten är den samma som jag använt vid genomförandet av provet i hela klasser åren 1981 – 2001. Vill man jämföra resultatet i en klass med de resultat som finns angivna i ovanstående tabeller skall provet hållas i april. Provet kan användas för hel klass eller som ett diagnostiskt prov för enskilda elever.

Kjell Staffans