Rimord

Man brukar tala om fonologisk medvetenhet som en förutsättning för att barnen skall lära sig läsa och skriva. Detta innebär att barnet skall kunna gå från betydelsen av det talade språket till att se och höra hur det talade språket är uppbyggt. Och mera specifikt gäller det alltså att kunna identifiera olika språkljud, se att man kan sammanföra, ljuda ihop, olika språkljud till ord, överföra språkljud till skrivna tecken osv.

Till de grundläggande elementen i den fonologiska medvetenheten hör rimmet. Barnet skall kunna identifiera ord som rimmar men också själv kunna hitta på rimord.

Häftet Rimord består av två sidor som efter utskrift kopieras till ett ark som viks på mitten. På pärmbilden finns två bilder som rimmar, bil och pil. Eleverna får gärna färglägga både bilderna och texten som en finmotorisk övning. Vid färgläggningen gäller det att försöka hållas inom ramarna för bilderna och bokstäverna.

Rimordshäftet består av 24 grupper rimord. Häftet är tänkt som en sammanfattning och repetition av tidigare gjorda övningar med rimorden för vilka jag redovisar nedan.

Som inledning till övningarna med rimord i en klass, har eleverna först fått hitta på rimord, riktiga eller nonsensord. Detta för att eleverna skall få en uppfattning om vad man menar med rim och hur rimord låter.

Som en del av en modersmålslektion i klassen har jag sedan utgått från en av ordgrupperna i Rimhäftet, t.ex. orden sal, tal, mal. Orden har jag skrivit på pappersremsor, ett ord på varje remsa. Jag har satt upp det första ordet sal på tavlan. Eleverna har läst ordet, lyssnat på hur det låter och fått ge en förklaring till vad ordet betyder och ibland också fått sätta in ordet i en mening.

Efter detta har jag bett eleverna hitta på ett rimord till sal. De föreslagna orden skall vara riktiga ord och också om jag får många goda förslag så kommer jag bara att godkänna rimorden tal och mal. Om en elev föreslår ordet tal, visar jag remsan med ordet tal och fäster den under remsan med ordet sal på tavlan. Om ingen elev kommer på ordet mal, försöker jag med ledtrådar komma fram till ordet. Att inte servera ordet färdigt upplevs som utmanande och spännande av eleverna.

Ibland blir det en givande diskussion med eleverna om betydelsen av ett ord eftersom ordet kan ha flera betydelser. Det blir då också en form av övning i ordkunskap.

När alla tre orden i en ordgrupp är genomgångna har jag tagit fram ett A4 ark där alla de tre orden är skrivna (med samma typsnitt, men större, som orden i Rimhäftet). Arket har jag fäst på väggen i klassrummet. Vid ett rimtillfälle i klassen har jag gått igenom två ordgrupper ur Rimhäftet. Fler ordgrupper per tillfälle blir för mycket av det goda. Varje rimtillfälle har inletts med gemensam läsning, i grupp eller med hela klassen, av de hittills genomgångna rimorden som finns uppsatta på väggen. Under läsningens gång har jag pekat under varje ord för att befästa läsriktningen. I de tvåstaviga orden har eleverna också klappat stavelserna, t.ex. Le-na, re-na, se-na. Det är alltså först efter genomgången av alla ordgrupper som eleverna fått Rimhäftet. Orden kan nu läsas som hemläxa, som gemensam läsning i klassen osv.

På Rimhäftets baksida får eleverna själva möjlighet att i sex grupper hitta på rimord. Rimövningarna kompletteras gärna med högläsning av rimsagor där t.ex. eleverna muntligt får fylla i utelämnade rimord. Utmaning: Att skriva dikter med rim.